Ola Johansson

Imorgon åker jag till Koh Samui för att träffa vänner och bekanta från Sverige och att gå på RE:Earth och därmed lämnar jag Bangkok för den här gången. Ska iofs vara här en dag till innan jag åker hem men när man har varit här i mer än fem månader så räknas det knappt.

Jag har älskat att vara här i denna galna, stora, vackra, smutsiga, glada, syndiga, förvirrade, översvämmade, varma, kontrastrika, billiga, dyra osv osv stad. Bangkok är allt på en och samma gång. Det är första gången jag är utanför Sverige en längre period än en månad och även om det på ett sätt känns som tiden gått fort så har man upplevt och gjort mer saker än vad man gör på två år hemma. Och ärligt talat har jag ingen aning om ifall jag längtar hem eller inte. Självklart saknar man saker i Sverige inte minst vänner,  familj, kontor och bara känslan av att ha full koll på läget hela tiden. Men som jag sa till Markus på Skype idag så känns det som att båda platserna har väldigt starka både plus och minus så när man väl har upplevt båda så känns det som det blir svårt att välja. Känner mig otroligt priviligerad som ändå kan välja eller kanske till och med kombinera och flänga lite fram och tillbaka. Vi får se!

Jag får skriva ihop ett annat inlägg med lite tips om bra resturanger, trevliga gator, roliga klubbar och annat smått och gott. Även om man förstås fortfarande är en total amatör på stan så har man ju iallafall hunnit skaffa lite koll.

Som sagt, hej då!