Ola Johansson

Ibland blir dagar sådär lite extra bra, det händer oftast när man inte har några som helst förväntningar på dagen. Igår var en sån dag och jag tog moppen utan till Re:Earths festivalområde där det jobbas för fullt, tänkte mest hänga lite och läsa ut “Jag är Zlatan” (Riktigt intressant bok, blev rejält pepp på att läsa fler biografier. Lutar åt “Red” om Gary Neville).

Helt plötsligt dyker det upp cirka 100 Thailändare som firar Kinesiskt Nyår .. och herregud. Det var nåt av de mest knarkiga jag har sett. Det var 4 meter långa smatterband, en snubbe med ett spjut genom kinderna, barn som sprang runt och skrämde folk i form av en drake + en mask med en glad gubbe som var sjukt scary och sen en kille som skar sig själv i tungan med nån slags stor yxa. Det var faktiskt ganska galet. Men kul!

Senare på eftermiddagen frågar Peter om någon känner för att hänga med bort till ett ställe som heter Nikki Beach och som drivs av några svenskar som de gärna ville snacka lite med för att promota Re:Earth. Jag ska erkänna att jag aldrig varit i vare sig S:T Tropez eller på nåt pool party i L.A, men har sett lite på TV i typ Entourage. Detta var same same but diffrent. Den stora skillnaden var nog att klientelet mest bestod av sjukt party sugna ryssar som hade sånt jävla kalas. Men det var ett grymt ställe, jag har ju blivit ganska svält född på bra DJ’s och liknande och de spelade grym musik ofta i kombination med live Saxofon, bongotrummor och dyklikt. Filmen här nedan säger en del om hur det var